Trots att vyerna var vackra var stegen mer än tunga. En del dagar är en kilometer som en mil. Så var det i dag.

En mycket tung promenaddag avslutades med en glädjechock

Dag 9
26 april 2022
Hamrånge – En bit förbi Trödje – 22 km

Jag ligger just nu och trycker i en husbil, intill en stuga, i Esköviken, Gästrikekusten.
Så fin havsvik.
Men dagens promenad var långt ifrån behaglig. Varje kilometer kändes som en mil. En Göran-Kropp-dag.

Dagen började på en p-plats utanför pizzerian i Trödje, inte så himla långt norr om Gävle. Låter kanske bra. Men problemet var att Bert och Bengt skulle skjutsa tillbaka mig ett par mil dit jag slutat gårdagens vandring. Alltid tungt att åka tillbaka och börja om.
Jag gick som Frankensteins monster ut ur husbilen. Rakbent och inte det minsta smidigt. Tittade mig i backspegeln. Mitt ansikte. Frankenstein där också.
Den första kilometern. Så haltig och så tungt. Och den andra. Och den tredje. Jag ringde folk och pratade. Och försökte tänka mig bort. Alla tricks i boken. Inget funkade. Två mil till pizzerian i Trödje. Dit ska jag i alla fall. Tänkte jag.

Mötte två män
Mötte två män. Som vände sig om och tittade efter mig. Kom då tänka på att någon, flera faktiskt, varnat mig för rånare efter vägen.
– Tänk på att de säkert vet att du har värdefulla saker på dig.
Det i sin tur fick mig att tänka på en gammal kurskamrat som semestercyklat i Sydamerika. En dag hade däcket gått sönder och sent på natten, i regn, kom han gående efter en ödslig väg. Då, pang bom, stod en landsvägsrövare mitt i hans väg. Med bössa och allt.
Kurskamraten berättade att han fick tömma alla cykelväskor, alla fickor och vända ut och in på plånboken.
Då sade landsvägsrövaren:
– Du är ju fattigare än jag.
Han fick följa med rövaren hem och sova. Morgonen efter blev han bjuden på frukost. Han fick dessutom cykeln lagad.
– Han önskade mig lycka till när jag rullade iväg, berättade min kurskamrat.
Det sade jag till mina vänner också.
– Stackars rånare. Det går inte att lugga en flintskallig.

Glädjechock
Så där gick jag och tänkte på annat en stund. Ändå. Och så hade jag tagit mig till Trödje på typ fem timmar. Kropp hade varit avundsjuk på mitt pannben. Därifrån och in till Gävle var det 43 kilometer. Hade jag läste mig till. Där och då kändes det som sju Vasalopp.
Det var mer än lycka att gå in på pizzerian och äta rödspätta. Sen kom en riktig glädjechock.
– Hur långt är det till Gävle, frågade jag pizzeriaägaren.
– Drygt 1,5 mil.
Jag hade läst fel. 4,3 mil blev 17 kilometer. På studs. Det kändes som jag vunnit en miljon på trav. Direkt ringde jag Bengt och Bert som dessutom fått fram en stuga i Esköviken. Varm dusch – första på två dagar – och grillad oxfilé på kvällskvisten. Ibland är det extra härligt att leva.
I morgon bär det av in till Gävle. Då är över halva sträckan avklarad.
Namninsamlingen nu över 8000 namn. Många nya har kommit idag. Tack och bock. Men jag skulle bli jätteglad om insamlingen tar sig över 10 000 namn innan jag är framme i Stockholm. 
Kämpa på. Ni också.
Måste också beklaga att jag just nu är lite dålig på sociala medier. Borttappade sladdar och till och från brist på el har gjort att det blivit på detta viset. Blir förhoppningsvis bättre.  

  1. Det var en riktig kämpadag. Hade ett rörelsemönster som Frankensteins monster och såg också ut som honom. 2) Så här ser mina dagar ut efter vägarna. I bland känns det mer än bra. Ibland inte. 3) I dag passerade jag ett honungsfälla, eller i alla fall ett försäljningsställe, mellan Hamrångefjärden och Trödje, norr om Gävle. 4) Det är kallt på morgonen och det är ofta is på vattenpussarna när jag startar mina promenader.

About Post Author

7 thoughts on “En mycket tung promenaddag avslutades med en glädjechock

  1. Heja heja! 👏🙌 Är så imponerad av att du orkar kämpa på fast det är tungt! Men var rädd om dig, du ska hålla hela vägen, och sen hela livet efter 12 maj också. Och vilken ”rövarhistoria” 😂 Härligt att avståndet till Gävle krympte så fort! ☺️

  2. Du har ju bara gått i en vecka och är snart i Gävle !
    Bravo, värt massor av applåder

  3. Förstår att det är tungt ibland, men du är som ett lok och idag har Covidföreningen hoppat på ditt tåg, då kanske det går lättare.
    Sov gott och nya krafter i morgon!!
    PS mycket trevligt reseäventyr i Sydamerika:)

  4. Heja pappa!!! Du gör ett fantastiskt jobb! Snart mer än halva vägen avklarad! Massa pussar

Lämna ett svar till Björn Eklund Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.